8/2 Dagarna går så fort

Har varit och hälsat på hos lilla familjen idag. Uj, vad tiden går fort. Tänk att det är bara 4 månader sen som vår lilla loppa var så där liten. Hon växer och blir stor idag är hon 64 cm lång och väger 6580 gram. Hon hade inte gått upp lika mycket som förra gången så nu ligger hon på Svenssonkurvan igen. Vet att man inte ska oroa sig och snälla BVC-tanten säger att det är helt normalt. Ändå känner man en liten oro.... varför hade hon inte gått upp lika mycket denna gången? Hur som helst får inte kolla hennes temp mer på i alla fall en vecka om hon verkar ok. Man ska kolla på allmäntillståndet och är det OK är hon OK. Så nu får jag sluta vara nojjig mamma. Loppan är hur go som helst. Hon är så med, sitter hon i knät tittar hon upp emot mig eller den personen som håller i henne pratar. Det är roligt nu, jag njuter verkligen av att vara hemma och vara mammaledig. Hur ska det bli när man går tillbaka till jobbet... usch... ska inte tänak på det nu och på flera månader. Det har jag bestämt mig för. Har ikväll surfat på kläder och väskor och skor.... uj det finns så mycket man vill ha men " många saker man vill ha är alldelse för dyra, men fingerspring det kostar ingenting" Sen kittlar man skruttan på magen så hon skattar. det är så det är ....saker och prylar kan jag vara utan men hennes skratt det kan jag inte klara mig utan. Min stora dotter har ännu en gång jobbat och slitit men även kommit hem med fina kläder till Lillan. Den här gången var det en superfin manchesterklänning i brunt och en rosa bolero eller "Bollerååå" som en del vet varför vi säger i familjen. Det är tydligen skånska.... hi hi hi. Har syndat ikväll och ätit god hamburage, men jag känner mig så stolt för jag åt inte upp allt. Imorgon ska jag nog försöka gå i mördarbacken så jag hoppas på lite fint väder, annars går man ju sönder snart. Det är ju såååå jobbigt att inte solen har tittat fram ordentligt på flera dagar. Så kom igen nu solen visa dig så att vi alla kan få fina leende på våra läppar igen.